Åh vad irriterad jag, kanske är det värmen, kanske är det för att det är den tiden på månaden. Jag reagerar blixtsnabbt och blir tvärsur på en gång. Av någon anledning är det alltid min man som jag blir mest arg på. Undrar om det är så att han allid är likadan men att jag oftasta accepterar honom och det han gör och sen när den här tiden kommer så räcker inte min energi till för att behålla lugnet när han strular.Sitter här och är förbannad! Nått som jag verkligen INTE vill vara dagen före semestern. Fan att det blev så här. I ett ögonblick försvann min glada känsla efter ett samtal med mannen. Ska jag kanske ta och skriva vad som hände så kanske jag får lite distans och inser att jag inte borde vara så sur.Följande hände för 3 minuter sedan...Det började med att mannen skulle laga lunch till alla här på jobbet (vi har turats om hela veckan och idag var det hans tur) Vi äter alltid lunch klockan 12 och alla andra har lyckats få maten klar i tid. Mannen som inte är direkt känd för att passa tider åkta iväg klockan 10 för att inhandla råvarorna. Vi skämtade lite här på jobbet om när vi skulle få mat idag, jag sattsade på 12:45.Jag visste vad det var som skulle lagas och att det tar rätt lång tid. Rotsakslåda i ugn och gillade fiskspett. Klockan 11:30 hade mannen fortfarande inte dykt upp så jag gick in och förberedde lådan, de ingridienserna fanns på plats. 11:55 dyker mannen äntligen upp och då är lådan redan inne i ugnen (behöver ca 35 min för att bli klar)Han ställer då frågan om jag haft på olivolja? Ja svarar jag och tillägger att jag även haft på havssalt. Svaret jag då får är -Du tog väl inte för mycket? Jag tycker att det ska smaka lite sött. Mitt svar blev -Om det nu är så noga så skulle du kunna varit här själv och gjort den.Fan jävla gubbe som kritiserar mig när jag försöker hjälpa. Är jag mindre irriterad nu?!!? NIX snarare tvärt om :-)Hoppas det går över snart.