Jag har kommit på att jag trotts mitt bloggnamn inte använder bloggen till att skriva så mycket om min vikt och hur det går med "dieten" så jag tänkte skriva lite om just det nu.Jag har från och med 10 januari tills igår gått ner 21,6 kg och mitt midjemått har gått från 97 till 73. Dubbehlakan är borta och kindbenen har börjat titta fram vilket har gjort att jag den senaste tiden blivit mer och mer lik min mamma.En gamal barndomsvän sa till mig för några dagar sen att jag nu ser ut som hon kom ihåg att jag såg ut. Att den här tjocka Sophie egetligen inte var den Sophie hon brukade känna. Det där fick mig att tänka väldigt mycket på vad utseendet betyder för andra och vad det betyder för mig.Läste i en tidning om Uffe Larsson som tappat hela 60 kg och han berättade att några av hans bekanta inte längre ville umgås med honom nu när han blivit smal för att dom ansåg att han inte längre var den Uffe som dom lärt känna.Otroligt märkligt tyckte jag och det är hemskt att det kan vara så. Mina vänner har aldrig tagit avstånd från mig för att jag varit för tjock eller för smal. Det var mer så att jag tog avstånd från dem när jag var som tjockast. Det var inte roligt att gå ut och överlag blev jag mer och mer osocial. Att hitta kläder att gå ut i var nästan omöjligt och känslan av att gå in i ett rum fullt med folk jag inte kände var hemsk. Jag tyckte att ALLA tittade på MIG och på hur tjock jag var. Det är otroligt vad man tror att alla ska uppmärksamma en, precis som om dom inte hade andra saker att tänka på. Men den tanken kom alltid. Nu då, hur är det nu? Jo självklart har självkänslan blivit mycket bättre och det är så roligt att höra att folk tycker att jag varit duktig. Jag fick till och med ett mejl från en tjej som sa att jag var en stor inspiration för henne. Jag en inspiration till någon som vill gå ner i vikt!?! Jag trodde aldrig att jag skulle kunna vara det. Jag har fortfarande en bild av mig själv i huvudet som är en tjock tjej som älskar mat och godis. En tjej som alltid tar bullar till fikat, en som alltid tar mer mat fastän jag är mätt. Alla sådana tankar måste jobbas bort och förändras. Och jag känner att sakta sakta så håller bilden på mig att ändras. Och det är nått som är superviktigt när man ska gå ner i vikt tycker jag. Säger du till dig själv att du är tjock så är du och förblir du tjock. Oj oj vad jag svammlar runt, börjar bli trött i huvudet nu och det är 30 min kvar till hemgång.Trevlig helg på er allihop!!

Känns rätt bra med fredag, det kändes som att den kom helt lägligt. I morse när jag vaknade var det det enda jag tänkte på.....i morgon får jag sova, i morgon får jag sova.Sova ja, det gör jag numera i mitt gamla flickrum hemma hos mamma och pappa. Anledningen till det är att jag ska slippa sitta hemma i vårt hus och vara mörkrädd och mamma ska slippa sitta hemma hos dem och vara mörkrädd :-)Våra män är ju i Tyskland och jobbar som sagt och dom kommer hem på söndag.Så i kväll ser jag fram emot att laga god mat tillsammans med mamma. God laxsoppa med saffran och räkor står på menyn. Hoppas på att det ska vara lite bra på tv också så att man kan kura ihop sig och mysa. Känns lite märkligt att bo hemma så här och att ligga i sitt gamla rum i sin gamla säng. Det väcker en massa lustiga minnen :)I alla fall känns det skönt att tillbringa helgen här ute på landet och jag kommer ha mycket tid att träna med Harry. Hoppas bara på lite bättre väder.Nåväl, nu är det några timmars jobb kvar sen FREDAGSMYS!!