Herrejösses säger jag bara! Man vet verkligen inte från ena sekunden till den andra vad som händer i ens liv. Gång på gång vänds vår tillvaro upp och ner och tillslut vet man ingenting. Det som hände nyss är helt fullständigt fantastiskt!!En familjerättssekreterare ringde hit på jobbet och maken svarade. Han ropade in mig till sig och undrade om jag kunde kolla i min kalender....visst tänkte jag och undrade lite vem han pratade med. Han tittade på mig och gav mig ett stort leende och berättade att han hade Familjerätten på tråden och dom undrade när vi kunde komma för första mötet för vår HEMUTREDNING!!! Jag stod som ett frågetecken och kunde inte greppa situationen men konstaterade i alla fall snabbt att datumet som damen i luren föreslagit passade helt fint. 22 februari är det vi som på allvar börjar resan mot vårt efterlängtade barn! Jag kan knappt förstå att det är sant....hur kunde vi få komma igång så snabbt? För bara några få veckor sedan ringde jag och frågade vilken plats i kön vi hade och då var vi nr 15. Vi skulle få vänta till sommaren ungefär innan vi skulle få börja och kanske tvingas till ett uppehåll över sommarmånaderna för att sen bli helt klara i höst. Men nu NU kommer vi alltså igång i slutet av februari och om allt går vägen kanske vi har vårt medgivande före sommaren?!!?!? Kan livet verkligen vara så här underbart ibland? Kan det få vara så här rättvist? Är det vår tur nu verkligen? Törs jag äntligen lita på att det snart kommer ett barn hem till oss? *tar ett djupt andetag*

Här kommer två bilder som bevis för att vi faktiskt tog oss upp och ner för fjället med hundspann. Otroligt fina och trevliga vovvar!!

Nu har jag kommit tillbaka efter min lång weekend i Sälen tillsammans med sju andra eLCor :-)Vi stack från stan i torsdags eftermiddag. Fyra glada tjejer i en fullpackad bil...pjäxor, snowboards, kläder, vin, smink, öl och massor massor av mer grejer....hur länge skulle vi bli borta?!Nåväl, kom upp till stugan i Gubbmyren runt halv sju på kvällen....rätt hungriga så vi drog iväg och köpte sushi...GOTT. Några glas rött blev det också innan vi knoppade in.Fredag morgon började med tidig frukost, alla ville ut i backen så fort som möjligt. Med rätt hög puls satte jag mig tillslut i sittliften i Hundfjället på väg mot toppen. Alla fick plats i en korg så det var glada tillrop och några nervösa skratt. Avstigningen som jag bävar för gick smidigt då jag fick ta stöd av en tjej på skidor. Jag är ju inte så superbra på bräda och är framförallt osäker i liften. Men som sagt det gick fint och faktiskt så ramlade jag inte en enda gång i liften under helgen.Åkningen gick lite knackigt i början men så småningom kom jag in i rytmen. Att jag nu väger 25 kg mindre än jag gjorde sist jag stod på brädan märktes tydligt. Till exempel lyckade jag för första gången i mitt liv ställa mig upp framåt på brädan. Alltså med kroppen ner mot backen, tidigare har magen tagit emot plus att rumpan varit för tung att få upp. Förr har jag alltid fått vända blicken upp mot backen och häva mig upp med en armhävning. Men inte nu, nu hade jag starka benmuskler, mycket mindre rumpa och ingen mage som tog emot. Hur kul som helst, jag bara skrek av glädje när jag vågade prova första gången *tjooohoooo* :-) Svårt att förstå hur mycket en sån grej betyder kanske men för mig var det en stor seger.Fredagen flöt på bra och tillslut var vi alla redo för att gå på Afterski på Högis. Hög musik och mycket öl i någon timme sen drog vi till stugan och relaxade med bastu, ansiktsmasker och mer öl :-) Middagen intogs på Högis och där blev vi kvar resten av kvällen också. Roligt att dansa runt och jag träffade på några trevliga männsikor att språka och dansa med. ;-)På lördagen var det hundspann som gällde, och jäklar vad kul det var! Jag körde ett spann på 7 hundar upp på fjället. Där väntade lite värme i en stuga och en kopp het choklad. Sen bar det av nerför igen och hej vad det gick!! Det var till att stå på bromsen hela tiden för att inte köra på hundarna som sprang sist. En helt klart rolig och annorlunda upplevelse som rekommenderas.På kvällen träffades vi allihop på Fågleboet och åt fondue. Riktigt gott! Även lördagskvällen slutade på Högis med dans och glada skratt...och en hel del vin....något tungt att ta sig upp på söndagen :-)Men upp kom jag i alla fall och vi var fyra som stannade kvar för att njuta mer av skidåkningen och det strålande vädret som blev på söndagen. Vindstilla och strålande sol!!Före lunch var jag helt värdelös på brädan, jag kunde verkligen inte svänga till tåsväng. Fick någon blockering...! Jag kapitulerade och satte mig i stället satte jag mig i solen och tittade på barnen i barnbacken. Efter lunch bestämde jag mig för att åter försöka ta mig från toppen och ner. Och gissa om jag blev förvånad när allt bara funkade igen. Svängarna satt där både från tå till häl....hur skönt som helst. Tror jag behövde den energin som lunchen gav mig. 16:00 rullade vi ner för fjället och 20:30 steg jag innanför dörren hemma. Skönt att komma hem men jag var otroligt glad över att jag valde att följa med....ser redan fram emot nästa års resa :-PSka se om det finns några bilder så småningom så ska jag lägga ut....Moss!