AK

13 maj 2008 15:11

... men till slut kommer det att komma någonting!!!! Det är ju det som gör adoption till ett helt outstanding alternativ jmf med IVF.
Kramar till er!

CJ

13 maj 2008 15:28

Tomheten är total, väntan är olidlig och ingenting smärtar så mycket som ingenting, tomhet och väntan.....
Väntan på vad, när och hur
Sorgen så stor att den inte längre orkar gråtas ut
Tomheten blir en tystnad, den stilla tomheten i sorgens tyngda mörker

Kramar i massor

Linda*

13 maj 2008 16:30

....men sen sörrö....då kommer det....tusenfaldt :)
Kram

Grynisen

13 maj 2008 19:35

Vill bara säga att jag fortfarande är här... läser och följer dig med stort hopp!!!

KRAM Johanna

Petra

13 maj 2008 20:27

Usch, jag vet så väl, känner igen den nattsvarta känslan, den som är början till panik.

Du är född till att vara mamma, annars skulle det inte göra så ont.

Vill krama om, säga att det ordnar sig och att det blir bättre. Men jag vet innesrt inne att detta är din strid, din storm att rida ut.

Skickar största varmaste kramen iaf.

Från mig o F.

Tess

14 maj 2008 10:12

Tänker på er, vill bara säga det. KRAM.

Gullan

14 maj 2008 17:50

Det är precis som du skriver MEN efter dessa ingenting SÅ kommer till slut allting, önskar så att det ska hända snart!
Stor kram!