Kattmamman (a.k.a. Bridz)

7 november 2008 11:13

Så klart att ni ska samsova från början.

Mitt tips är att ni tar bort benen på er säng och har madrasserna direkt på golvet, och så köper ni madrasser till tjejerna också, så har ni en jättesäng som tar upp hela sovrummet.

Kanske inte en inredning som skulle vinna något pris i en inredningstävling, men ett otroligt mysigt sätt att kunna vara nära.

Grodis

7 november 2008 11:14

Hihi..och jag/vi tackar så väldans mycket för sängen! ;-D Den behövs verkligen här hemma och jag hoppas att det även för oss blir den "tursäng" som den varit både för er och ett par innan. *blink*
Vad härligt att ni äntligen får börja inreda era döttrars rum! Tänk, era tjejer! Wow...
Säg bara till om det är något jag kan göra för att hjälpa till!
P&K!

solna-madde

7 november 2008 11:33

Jag är en förespråkare av samsovning (om det funkar för hela familjen). L har sovit i vår säng i stort sätt hela tiden men alltid somnat i sin säng. Sedan har vi burit över henne/hon har gått själv till vår säng under kvällen/natten.
Det är först nu när hon är 4 år som hon, vissa nätter, sover hela natten i sin säng. Dock är det kanske en natt av tio så det är inte ofta.
Vi har funderat på hur det blir när nästa barn kommer. Två vuxna, en fyraåring och en ettåring i en 1.80-säng? Det funkar inte! Så vi har planer på att ställa in en vanlig 90-säng till och skjuta den mot vår säng så att den totala sängbredden blir 2.70 Det borde funka så att alla sover bra. Hela vårt sovrum kommer att se ut som en säng men för oss är det viktigt att barnen somnar i sina egna sängar, är välkomna över till vår säng och att alla sover bra när vi väl är där allihop.

Lycka till!
kram

Petra

9 november 2008 19:43

Jag är oxå för samsovning. Men man ska komma ihåg att barn kanske inte alls är vana vid att sova bredvid en vuxen, de kan tycka att det känns svårt, även om det är just det som de behöver.

Om jag satt i er sits skulle jag köpa sängar och ställa jämte er så att det blir en enda stor säng. Då kan de själva välja hur nära de vill ligga men även få sitt egna space.

Så länge, skulle jag göra iordning ett superfint lekrum för tjejerna, så att de känner sig välkomna.

Vår lilla F kunde inte sova nå bra i vår säng, vi väckte henne hela tiden. Så efter några månader fick hon hoppa över till sin spjälsäng bredvid vår, snyft..

Vi väckte henne fortf och nu, efter 7 mån, sover hon i eget rum, inte alls som vi planerat...jag grät hela första natten...

Men hon sover som en prinsessa nu!!!

Nu har hon ist upptäckt tjusningen i att komma över o mammas säng och mysa på morgonen och kanske t.o.m somna om!!!! Lycka!!

Så man vet adrig, men jag tror absolut att ni ska bjuda in till samsovning, det blir nog väldigt läskigt för dem annars.

KRAM, vi tänker på er ofta o mycket, det här är sååå spännande!