Idag mellan 9-10 hade jag mitt livs hittills bästa timme. Jag umgicks med mina döttrar! Det var en magisk timme, fylld av skratt och bus. Jag har två busfrön, så är det bara.

Morgonen började med ett starkt pirr i magen, frukost var inte att tänka på. Vi gick runt här hemma och liksom visste inte vad vi skulle göra. Vankade som osaliga andar och tittade på klockan.

Prick nio började datorn på bordet att pingla. Det var våra döttrar som ringde! Vilken känsla och vilket pirr. Det första som hände var att vi hörde dras röster. Ljudet var snabbare än bilden och det var härligt att höra deras kvittrande röster. Sen PANG så var dom där på skärmen. Helt bedårande och underbara. De log och pekade mot skärmen och skrek båda två i kör...Mama Papa Mama Papa... Vilken känsla det var att höra dem säga så om oss när de fick se oss på andra sidan skärmen. Då var det svårt att hålla tillbaka tårarna.

Fan också vi måste iväg.  Vi ska till makens syster på middag och skjutsen är här. Jag får berätta mer i morgon så fortsättning följer.

Idag var i alla fall en stor dag i våra liv, en dag vi aldrig kommer att glömma.

 

Elin

17 januari 2009 17:30

Det låter helt fantastiskt! :-)

http://nyahuset.wordpress.com

 

Eva i V-ås

17 januari 2009 18:28

HUR lyckades ni hålla tillbaka tårarna? Mina rinner nu bara av att läsa om "mötet".

Kram och Lycka till

 

"E"

17 januari 2009 19:04

Så underbart fantastiskt! :) Ögonen tåras när jag läser att de ropade efter mamma och pappa. Oj, vilken känsla!!!!!!!!

 

Grynisen

17 januari 2009 19:18

Åhhh vad jag ryser.... Shit vilken känsla!!!!

Förstår att det måste vara en enorm glädje att få se sina barn, höra rösterna och allt som tillhör.

UNDERBART!!!!

Jag är sååå glad för er skull.

STOR KRAM

http://grynisen.bloggagratis.se

 

Åse

17 januari 2009 19:35

Åh så härligt för er att få se tjejerna i rörelse och ljud så att säga. Måste varit underbart att få höra dem kalla er för mamma och pappa. Berätta gärna mera. :-)

 

ylvisen

17 januari 2009 20:35

Ah va fan Sophie, jag gråter. Attans va lyckliga ni måste vara! Väntar på att få läsa mer sen! kram ylva

http://www.ylvisen.blogspot.com

 

L

17 januari 2009 22:04

Stort grattis till första mötet med era döttrar! Härligt att läsa, längtar tills ni träffar dem i vår!

Kram L

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste inlägget var från 2016 så det har gått en tid. Känns kul att sparka liv i den här bloggen igen och absolut nödvändigt. Jag är på gång igen med ett nytt vitt år och bloggen var en ventil och en plats för mig att få ur mig mina tankar förra gån...

2015 kom och gick.   Jag har inte bloggat sen 30 december förra året. Inte summerat, inte skrivit om hur det blivit sen...ingenting. I slutet av 2015 var jag så säker på att jag förändrat mitt förhållande till alkoholen för gott. Jag behövde den ...

Det är inte långt kvar nu...lite drygt 1425 minuter sen har hela 2015 passerat. Det känns märkligt.         ...

NÄR ska jag hälla upp det första glaset och VAD kommer det att innehålla?   Jag fick en frågan den häromdagen; Vad kommer du att hälla upp när det väl är tillåtet igen och när kommer det att ske...på nyårsafton eller?Min första tanke var rödvin.....

Idag är det 51 dagar kvar på 2015. 51...femtioen...femma etta!?Jag kan både säga att året gått rasande fort men samtidigt otroligt långsamt. Det är svårt att inse att det faktiskt bara är ynka 51 dagar kvar av året och då tänker jag inte bara på de...