Det är vår sista lördag hemma som två. Nästa lördag vi är hemma är det första dagen tillsammans som en familj på fyra...jisses vilken tanke.

Vi har mycket att pyssla med, mycket att ställa i ordning och varje minut av den här dagen är planerad. Jag vaknade dock tidigare än jag trott, helt utvilad och pigg så jag har gått upp redan. Kanske är det nervositeten som får mig att inte kunna ligga kvar och somna om. Jag är glad att jag är pigg för det betyder att jag kan ta tag i saker redan nu och förhoppningsvis känna mig lite lugnare i eftermiddag.

Den stora händelsen för dagen är att TJEJERNA ringer snart!! Klockan 10:00 svensk tid kopplar vi upp oss mot Skype och väntar på den härliga tonen av att det ringer. Det är sista gången innan resan som vi ska prata med tjejerna. Det ska bli så fantastiskt roligt. Vi ska försöka vara i deras rum så mycket som möjligt i deras rum så att de får se det ordetligt för att kunna förbereda sig än mer. Det ska bli spännande att höra om de har några särskilda frågor nu när de vet att det börjar närma sig.

Om 14 dagar är vi hemma igen...14 dagar...det är ju ingenting! Hhhuuuaaa...blir lite nervös nu. Pirret i kroppen växer för varje dag.

Senare idag ska jag ta hjälp av min goda vän AK för att ta mig ner på stan och shoppa det sista som behövs. Jag har på något vis fått en blockering och jag kommer inte på själv vad det är jag behöver handla. Så det känns bra att få med sig henne så kan hon med trygg hand guida mig igenom dagens shoppingrunda. Ytterkläder till tjejerna är högsta prioritet och jag tror att det blir skalkläder från P.O.P Vi får se.

Nått annat som måste inhandlas är bäddmadrass och underlakan till tjejernas sängar. Något som jag totalt glömt bort. Jag har bäddat deras sängar för rätt länge sen och då syns ju inte den delen av sängen. Nu när jag skulle tvätta upp påslakanen kom jag på att sängarna inte är riktigt klara att sova i så det måste bli en sväng till IKEA också.

Kvällen ska vi sen spendera tillsammans med goda vänner i Tillberga. De har två härliga döttrar och vi är stolta gudföräldrar till deras minsta dotter. Det ska bli kul att umgås en kväll med dem så här innan vi drar. De har väntat tillsammans med oss på dagen då vi också skulle få bli föräldrar och nu är den stunden snart här. Jag hoppas att våra familjer kommer att umgås mer sen när tjejerna kommit hem och att våra barn kan bli kompisar.

Någon gång under dagen hoppas jag på att hinna med och städa också. Harry drar in så mycket smuts den här tiden på året och det är en hel del som ska plockas undan. Barnsäkras eller vad man nu ska säga. Jag hoppas också kunna få tid till att börja planera vad som ska packas.

Bäst vore nog om jag kunde sätta igång redan nu...men jag tror jag ska gå upp och krypa ner under täcket hos mannen som just nu ligger och sover. Njuta av lite lugn, ro och värme så här i ensamhetens sista dagar :-)

 

Brittmari

4 april 2009 13:03

Hejsan. Följer sedan en liten tid er dagbok, det är så spännande. Jag kom på en sak, som kan vara bra att ta med...bilder som visar att Harry är en snäll hund och tycker om och gosa osv. I andra länder finns ju ofta en hundrädsla...så det kan vara bra och visa att er hund inte är farlig och att den är med i familjen.

Kram och lycka till från Brittmari i Örebro

 

Grynisen

4 april 2009 19:52

Så härligt spännande och nära det är nu :-)

Hoppas ni fick en mysig stund med tjejerna via Skype tidigare idag.

Tänk, snart snart är det total verklighet förevigt :-)

Stor kram till er båda

http://grynisen.bloggagratis.se

 

Petra

4 april 2009 20:56

Åh, vad det närmar sig!! Och pengarna rullar, hehe

KRAM

 

Åse

4 april 2009 22:10

Hur gick ert sista samtal? Förstår mycket väl att det börjar pirra ordentligt för er. Tänk, snart är ni fyra i familjen. :-)

http://didriksson.wordpress.com

 

mamman

4 april 2009 22:56

Det närmar sig värkligen med stormsteg för er. Tänk om 14 dagar är du hemma i ditt hus och på riktigt mamma till dessa två tösser, du är den dom söker för att få trygghet (eller pappa klart).

Blockeringen du pratar om ,den känner jag igen. Den blockerar allt och det är svårt att strukturera upp det. Fast på något vis reder man det och annars får man göra det när man kommer hem.

Lycka till nu dessa sista dagar, med förberedelse och mys bara du och gubben och Harry.

http://babyonskan.bloggagratis.se

 

Eva i V-ås

4 april 2009 23:18

Vad svårt att hinna tänka på allt! Kan tänka mig att tiden krymper så här mot slutet.

Önskar er varmt lycka till med det stora som snart kommer att hända!

Kram
//Eva

 

Anna

4 april 2009 23:38

Tänk, nu är ni snart där. Ni skall ge er ut på ert livs resa. Vilket äventyr och vilken lycka! Det skall bli spännande att följa er på vägen!

http://anna-panna.bloggagratis.se

 

Caroline

5 april 2009 00:10

Hej!

Följer ju din blogg lite sådär anonymt. Följer även Grodis som jag "lärt känna" via aff och känner så mycket med och för. Vill bara säga att du skriver så bra, uttrycker dina känslor och tankar så fint.

Kikar in här nu och ser att snart snart är det dags! trots att jag inte alls känner dig så känner jag med dig. Snart snart är ni tillsammans alla fyra (fem!) och att få följa det som en anonym läsare att stort.

Jag önskar ER en fantastisk resa, och när jag senare kommer att läsa om den så kommer mina tårar att rulla. Att kämpa för barn vet jag hur det känns. Jag vet även hur det känns att upptäcka en "bonus" en överraskning man alldrig trodde skulle komma. Man skaffar inte barn, man får de, om man har tur. Och vilken tur era tjejer har att få er som mamma och pappa!

Stor kram från Caroline i Uppsala!

http://livetsommammatillmajaochlillaliten.blogspot

 

brawny

5 april 2009 16:17

vad underbart! snart är ni alla tillsammans, vilken lycka. :-) jag gläds med er, tänk att ni äntligen blir familj!
stora varma kramar från mig

http://2villbli3.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste inlägget var från 2016 så det har gått en tid. Känns kul att sparka liv i den här bloggen igen och absolut nödvändigt. Jag är på gång igen med ett nytt vitt år och bloggen var en ventil och en plats för mig att få ur mig mina tankar förra gån...

2015 kom och gick.   Jag har inte bloggat sen 30 december förra året. Inte summerat, inte skrivit om hur det blivit sen...ingenting. I slutet av 2015 var jag så säker på att jag förändrat mitt förhållande till alkoholen för gott. Jag behövde den ...

Det är inte långt kvar nu...lite drygt 1425 minuter sen har hela 2015 passerat. Det känns märkligt.         ...

NÄR ska jag hälla upp det första glaset och VAD kommer det att innehålla?   Jag fick en frågan den häromdagen; Vad kommer du att hälla upp när det väl är tillåtet igen och när kommer det att ske...på nyårsafton eller?Min första tanke var rödvin.....

Idag är det 51 dagar kvar på 2015. 51...femtioen...femma etta!?Jag kan både säga att året gått rasande fort men samtidigt otroligt långsamt. Det är svårt att inse att det faktiskt bara är ynka 51 dagar kvar av året och då tänker jag inte bara på de...