Direktlänk till inlägg 23 april 2009

"Succén" ett misslyckande

Av Soff - 23 april 2009 09:52

Vi har gjort fel, vi vill skruva tillbaka tiden och börja om. Vi har inte haft tjejerna så många dagar men vi har hunnit göra många misstag. Så här i efterhand när vi tänker tillbaka på vår hemkomst så inser vi att vi gjort så fel. Vi ska försöka att inte vara för hårda mot oss själva och varandra. Vi visste inte bättre och allt "gick ju så bra".


Det som verkar positivt i andras ögon är i adoptionsvärlden ett inte önskvärt beteende. Vi har för snabbt träffat för många människor. Vi var för ivriga att visa upp våra flickor för hela världen. Vi är ju så otroligt stolta över dem och att vi nu äntligen är en barnfamilj att vi missade vad som är viktigt. Vi VET att vi måste knyta an till varnadra först och lära oss att vara en familj. Det har vi lärt oss för länge sedan i teorin men praktiken visade sig vara svårare än vi trott.


Det har ju inte gått så många dagar så vi har tid att rätta till misstagen - hoppas vi - men vi måste börja agera annorlunda och verkligen tänka oss för innan vi gör saker.


Det blev så tydligt igår hur distanslösa våra töser är, de var kompisar med ALLA på restaurangen vi åt på igår lunch. De vinkade och sa hej hej till alla och på jobbet innan hade de inga som helst problem att klättra upp i mormors knä när de blev lite rädda för Harry. De ler, charmar och busar med alla. Nästan så att de har bättre kontakt med folk runtomkring än med pappa. Något som såklart inte känns bra eller är bra. Vi måste som sagt börja om och ta det lugnare och lära känna varandra ordetligt först innan vi ger oss ut i den stora vida världen.



TACK alla för era otroligt vänliga kommentarer - det värmer!!


Svar på två frågor jag fick: De gula banden de har runt halsen var ett halsband med ett visitkort längst ner där adressen till vårt hotell stod OM de skulle komma bort när vi var ute.


Sen har vi samma rätt till föräldrardagar som de som fått biologiska barn. Vi får dessutom fler dagar, som om vi fått tvillingar, eftersom att vi fått två barn i vår vård på samma dag.  Så jag och maken har möjlighet att vara hemma tillsammans till september och sen kommer vi att växla och vara hemma till januari då tjejerna ska skolas in på förskola.


När d

 
 
Ingen bild

Fien

23 april 2009 10:41

HEj sophie!

Ni är jättebra föräldrar glöm aldrig det! Stooooor kram!

 
Hannah

Hannah

23 april 2009 13:50

Alla gör vi fel, ni är alldeles nya föräldrar och självklart himlarosande stolta och lyckliga över era töser och vill att alla andra ska få se vilka underbara ungar ni fått. Huvudsaken nu är att NI själva ser vad som är fel, vilket ni ju gjort, och att ni inte blir arg på er själva utan istället backar och sen svänger in på rätt väg. Nybörjare är vi allihopa och misstag är tillåtna.

Kram

http://www.littelfrogs.blogspot.com

 
inger

inger

23 april 2009 22:07

Hejsan,
Vi vill bara berätta att vi upplevt mycket av det du beskriver i ditt inlägg. Det är inte så lätt i början att förutse hur barnen kommer att reagera i olika situationer. Det är ju så individuellt hur barn reagerar. Vår erfarenhet är dock att allt kan repareras. Vi backade och träffade nästan ingen under flera månader. Vi var bara vår familj. Träffade vi någon, eller gjorde utflyker var det under väldigt kort och begränsad tid, typ 1 timme. Vår stora tjej kunde vi också förklara verbalt/rita/visa med dockor hur hon helt enkelt inte fick bete sig mot främmande människor. Vi var tom riktigt stränga. Omgivningen var dock inte alltid så förstående, för de ser det ju som positivt att barnet är så socialt och framåt. (och att vi är otroligt hönsiga). Sedan får man vara uppfinningsrik och använda sin magkänsla för hur man bäst får barnet att knyta an bra.... Fördelen med att göra "misstagen" är ju att man lär känna sitt barn och lär sig deras "problemområden" så att man kan jobba med dem. Det är ju faktiskt viktigt att veta om dem.
Glöm inte njuta av tjejerna :-) och pussa och kram dem massor.
mvh Inger & Pelle
(ring gärna om du har tid och energi över)
STOR KRAM

http://familjeng4.wordpress.com

 
Ingen bild

Aitra

24 april 2009 05:04

Välkomna hem!

Jag tror att alla förstår att ni är glada och stolta och självklart vill ni visa upp era flickor, men jag tror att det är helt rätt att försöka ta det lite lugnt. Ni behöver lära känna varandra, få in rutiner och en vardag tillsammans. Tänk att allt det där som ni har längtat efter, visa upp flickorna, få umgås med andra som har barn, gå på barnaktiviteter som teater och lekland, allt det kommer ni ju att kunna göra. Ni känner själva att ni har gått för hårt fram och då tar ni ett steg tillbaka - jättebra! Se det som en stor och viktig investering i framtiden.

Stort lycka till och tack för att jag får vara med på resan.

Hälsningar A

 
Ingen bild

Anna

24 april 2009 07:08

Hej!

Försök att inte vara så sträng mot dig själv. ALLA famlar sig fram och gör det man tror är bäst. Du vet ju; man förstår livet baklänges, men måste leva det framlänges...

Kram!

 
Ingen bild

Morbror

24 april 2009 09:20

Gör det ni känner är bäst för er. vår familj vet ju att dom är här nu och det är viktigast. knyt banden med varandra !!!!

 
mamman

mamman

24 april 2009 14:15

Hej Soff
Jag tycker att inger skriver ett himla fint svar och alla delarna har hon fått med, så det finns inte så mycket till att tillägga.

Välj ut några favorit personer som ni trivs att umgås med och/eller som axepterar era kontakt "regler" med barnen. Ni behöver få ha vuxen umgänge.

Lycka till på den nya vägen.

http://babyonskan.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Petra

25 april 2009 20:29

Ja, det är till att börja om, inte värre än så, ingen skada skedd. det kommer att ta tid, ju äldre barn desto längre anknytningsperiod (den första)

Det är svårt att stänga in sig, we know. Vi höll oss för oss själva i ett par månader. Visst träffade vi några få utvalda men inte mer, och korta stunder.

Precis som du säger så är det svårt att förklara för folk att två supersociala barn kanske inte är så bra.

folk fattar inte och tycker liksom att barn är barn.

Men våra barn har en ryggsäck och ett förflutet som ska upp till ytan, bearbetas, det ska landa någonstans.

Då behövs lugn o ro, länge. Flera månader och ibland år. De säger att den första anknytningen tar lika lång tid som barnet var nä man 'fick det'. Det stämde så när som på två månader för oss.

Njut av ert lugn tillsammans, spela spel, bada fem ggr om dagen, baka tillsammmans, rulla boll, sätt klistermärken på näsorna och läs mer på anknytning.nu

KRAM (oroa dig inte, det kommer att gå bra)

 
Ingen bild

Anna

25 april 2009 21:36

Tycker att ni gör helt rätt, straffa inte er själva med negativa tankar bara. Kan man inte se det som lite positivt att de faktiskt satt upp gränser mot sin pappa? Självklart vore det inte bra om det fortsatte så, men såhär i början är det väl en sund reaktion. Tror att ni kommer lösa det och tycker att det är bra att ni verkar känna att det blev fel. Hoppas allt är bra med er, helt fantastiskt att ni har era tjejer hos er nu ju!

 
Ingen bild

M!

26 april 2009 14:48

Aj då, ja nä det var kanske inte så bra. Lite förvånad blir jag eftersom till och med jag inte alls står i begrepp att adopera vet att man måste "göra världen liten" i början.
Men kanske är det bra på ett sätt eftersom "alla" hunnit träffa barnen nu och ni kanske får vara ifred från folks tjat på ett annat sätt än om ni hållit er för er själva redan från början! Ni ska se att det ordnar sig!

 
Ingen bild

CJ

26 april 2009 21:24

Se det inte som ett misslyckande utan en erfarenhet rikare, det är inte lätt att vara förälder och man lär sig saker hela tiden på gott och ont.
Ni vet ju om det nu och kan omvända det till ngt positivt och bra istället "ni tog lite fel väg men upptäckte det i tid och kunde gå tillbaks och ta en annan väg, ingen fara, nu är ni åter på rätt väg"

Såklart ni är stolta och vill visa alla, ja hela världen vilka söta och fina barn ni har.

Ta hand om er nu och njut av eran familj i lugn och ro.
Kram

 
Ingen bild

Petra

27 april 2009 08:55

Måste bara fråga, du menar förskolestart 2011 eller hur?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Soff - 12 juli 2016 12:15

2015 kom och gick.   Jag har inte bloggat sen 30 december förra året. Inte summerat, inte skrivit om hur det blivit sen...ingenting. I slutet av 2015 var jag så säker på att jag förändrat mitt förhållande till alkoholen för gott. Jag behövde den ...

Av Soff - 30 december 2015 23:21

Det är inte långt kvar nu...lite drygt 1425 minuter sen har hela 2015 passerat. Det känns märkligt.         ...

Av Soff - 8 december 2015 09:54

NÄR ska jag hälla upp det första glaset och VAD kommer det att innehålla?   Jag fick en frågan den häromdagen; Vad kommer du att hälla upp när det väl är tillåtet igen och när kommer det att ske...på nyårsafton eller?Min första tanke var rödvin.....

Av Soff - 10 november 2015 12:30

Idag är det 51 dagar kvar på 2015. 51...femtioen...femma etta!?Jag kan både säga att året gått rasande fort men samtidigt otroligt långsamt. Det är svårt att inse att det faktiskt bara är ynka 51 dagar kvar av året och då tänker jag inte bara på de...

Av Soff - 24 augusti 2015 07:45

Jag känner mig dränerad på energi. Motståndskraften är betydligt lägre. Som ett hål i ozonlagret.   Jag tror att jag kraftsamlat så mycket inför sommaren att jag nu inte har något försvar kvar. Jag tänker att det inte är så lång tid kvar och att ...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se