Vi är ju faktiskt fem i vår familj, Harry måste ju också räknas med ;-) Många frågar hur det går och det är roligt att folk är intresserade. Bloggen är ett bra sätt att förmedla sig. En bra dagbok för mig själv att kunna gå tillbaka till men också ett umärkt sätt att snabbt och lätt sprida information om hur det går här hemma.

Tjejerna har sakta men säkert börjat vänja sig med Harry. Det går bäst med stora tjejen som vågar klappa honom och hon hjälper oss gärna att ge honom medicin vilket vi tror är ett bra sätt för henne att komma nära honom. Lillräkan är lite rädd fortfarande men jag tror mest att hon "spelar" räddare än hon är för att få komma upp i famnen och så vidare. Jag är övertygad om att det kommer att ge sig ganska snart och det märks att tjejerna tycker om Harry och de frågar  efter honom det första de gör när de vaknar.

Närheten och den fysiska kontakten med Stefan har också börjat gå mycket bättre. Särskilt när jag inte finns i närheten så går det väldigt bra med pappas hjälp. Har de däremot valet så väljer de mig före honom. Det är lite jobbigt fortfarande och framförallt när vi är ute och går då de vägrar hålla honom i handen. Båda ska hålla i mig och det blir lite trångt på trottoarnerna när man går tre i bredd. Vi hoppas att det ska bli bättre och bättre hela tiden och att vi snart kan hjälpas åt med ALLT.

Idag är Vera lite sjuk och har lite feber och regnet vräker ner ute så det är en perfekt dag att vara inne och mysa. Tror att vi ska laga pannkakor ihop till lunch... :-)