...var att skriva om min övervikt. Att få ur mig mina tankar och sorger kring de faktum att jag var kraftigt överviktig och ville göra något för att gå ner i vikt. Bloggen hette från början "Mitt stora tjocka jag". Efter ett tag och allt eftersom kilona försvann döpte jag om den till "Mitt lite mindre tjocka jag". Enligt BMI tabeller har jag aldrig hamnat på normalvikt men snudd på, därför kunde jag aldrig byta till "Mitt nya smala jag" vilket var planen från början.

Andra saker hände i mitt liv som kändes roligare att skriva om - därav det nuvarande namnet på min blogg.

Det var länge sen jag skrev nått om vikten nu och jag har inte haft någon koll på den heller på senaste tiden. Jag har märkt att jag gått upp i vikt helt klart, att vara mammaledig har visat sig vara rena döden för min vikt. Mycket mellis och fika har det blivit tyvärr. Jag har inte ställt mig på vågen på bra länge nu, jag har inte vågat helt enkelt. Det är ju egentligen helt fel eftersom att jag är bättre på att hålla mig ifrån onyttigheter när jag väger mig regelbundet. Jag har som sagt, av ren rädsla för vad vågen ska visa, låtit bli att väga mig. Jag var säker på att det skulle vara en 7:a i början. Något som jag inte haft sen augusti 2006. Min viktresa började på en 9:a så att få ha en 6:a i början är ju naturligtvis väldigt stort för mig. Jag har lovat mig själv att aldrig få en 7:a i början igen så idag när jag tog mod till mig och klev upp på vågen blev jag otroligt glad. Jag har fortfarande en 6:a i början! Marginalen är dock väldigt knapp och jag har inte råd att fuska med mer bullar och fikabröd nu. Målet är att tappa några kg i vikt igen. Det ska bli lite skönt att komma tillbaka till jobbet och till fasta rutiner faktiskt. Jag hoppas på att kunna äta nyttigare och kanske eventuellt också komma igång med någon form av träning.

Nåja, jag är i alla fall lättad över att vågen inte visade mer än jag trodde men det gäller att kämpa på nu. Det är fasiken inte lätt, jag älskar mat! Jag älskar att laga mat, jag älskar att äta mat, jag älskar att prata om mat, och jag älskar att fika och jag tycker väldigt mycket om godis :-) Så jag har ju lite att kämpa med kan man säga. Jag vet ju att god mat inte måste vara onyttig men på något vis är det alltid den onyttiga maten jag tycker är allra godast. Jag får ta det lite bit för bit som vanligt. Min första åtgärd kommer att bli att sluta äta mackor igen. Det är en stor bov helt klart. Sen ska jag införa veckovisa vägningar igen så fler rapporter om vikten lär alltså följa.

 

Åse

13 augusti 2009 22:07

Ja, att vara hemma om dagarna kan vara riktigt förödande på vikten... Bra gjort av dig att inte öka över den hemska 7:an. :-)

http://didriksson.wordpress.com

 

CJ

15 augusti 2009 11:09

Jag har samma motto jag, inte gå över en sjua men nu har sommarens alla nöjen visat sig med rejält plus och en sjua som skriker ut SJU i början och aktar man sig inte så är det snart en 8 ;O((
Fast jag faktiskt försökt tänka på vad jag stoppar i mig så är det förödande med alla grillkvällar, spontana middagar, picknicks på stranden, lata dagar på sjön osv men det är också underbart härligt att umgås och äta god mat, sorgen är att min kropp inte förbränner som andra.

Jag har ju följt dig ända från början och tycker du är helt makalös som hållit vikten så bra och du är verkligen så fin och söt både på insidan och utsidan.

Och är säker på att du kommer klara dig att hålla sjuan borta.
Det som är skillnaden nu är ju att du har barn och man inte kan "bete" sig hur som med maten som man kanske kunde göra innan barn för det sista jag vill är att överföra mina "viktproblem" på mina barn.
Så man får kompromissa och tex äta pannkaka ibland men inte så många ;O))
Kram

 

ylvisen

16 augusti 2009 16:56

Ja det där med vikten är ett rent helvete när det inte visar som man vill! Man vet ju att man mår så mycket bättre när den visar det man vill och ändå är det så förbannat svårt att komma dit, FY FAAN! :)

http://www.ylvisen.blogspot.com

 

Carina Björklund

18 augusti 2009 19:57

Jag har passerat från 90 kilos ner på 80 talet, med kläderna på ett halvt tillgodo!Vi ses!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste inlägget var från 2016 så det har gått en tid. Känns kul att sparka liv i den här bloggen igen och absolut nödvändigt. Jag är på gång igen med ett nytt vitt år och bloggen var en ventil och en plats för mig att få ur mig mina tankar förra gån...

2015 kom och gick.   Jag har inte bloggat sen 30 december förra året. Inte summerat, inte skrivit om hur det blivit sen...ingenting. I slutet av 2015 var jag så säker på att jag förändrat mitt förhållande till alkoholen för gott. Jag behövde den ...

Det är inte långt kvar nu...lite drygt 1425 minuter sen har hela 2015 passerat. Det känns märkligt.         ...

NÄR ska jag hälla upp det första glaset och VAD kommer det att innehålla?   Jag fick en frågan den häromdagen; Vad kommer du att hälla upp när det väl är tillåtet igen och när kommer det att ske...på nyårsafton eller?Min första tanke var rödvin.....

Idag är det 51 dagar kvar på 2015. 51...femtioen...femma etta!?Jag kan både säga att året gått rasande fort men samtidigt otroligt långsamt. Det är svårt att inse att det faktiskt bara är ynka 51 dagar kvar av året och då tänker jag inte bara på de...