Nu är vi i början på mars. Det har gått ett ganska långt tag sedan nyår men året har egentligen bara börjat och det är lång tid kvar. Ute är det grått, blött och trist och det är som jag skrivit tidigare lite kämpigt just nu.

I fredags efter jobbet hade jag en extremt tung period. Jag kom hem efter en rätt arbetsam vecka, Vera var på träning och middagsplanerna ändrades från grillning till hämtmat (ett väldigt logiskt beslut med tanke på vädret och en del andra omständigheter). Men det blev liksom fel i mitt huvud. Jag behöver ha något att göra och det slutade med att jag satt i soffan klockan 18:00 och tyckte att allt var helt värdelöst och tråkigt. Det kröp i kroppen och jag visste inte vad jag skulle göra. Jag sa det till min man som naturligtvis blev orolig och han kunde inte riktigt förstå mina känslor. För honom var stunden helt underbar, det var fredag, hela helgen låg framför oss och det var härligt att bara vara hemma. Själv hade jag panik.

Jag löste det hela genom att slänga på mig joggingskorna och körde i 30 minuter på löpbandet. Därefter blev det ett skönt bad och jag lugnade ner mig. Det var inte det att jag satt och längtade efter att ta något att dricka men det ligger ändå som ett mörkt moln över mig och fredagar är den absolut värsta stunden på veckan.

Och det är ju just precis därför som jag vill göra det här. Jag vill inte att bara det faktum att det är fredag ska vara ett skäl till att dricka. Jag är livrädd för att hamna i ett läge där jag tillslut tycker att alla dagar i veckan har ett skäl till att ta ett glas. Det är lätt hänt, det har jag sett på nära håll.

Att jag känner som jag gör när jag blir så här låg och tycker att livet är trist som fan gör mig bara än mer bestämd att jag ska göra det här. Inte nån gång så här långt har jag varit frestad att ta något att dricka, snarare blir jag mer tjurig och envis och lite förbannad.