Senaste inläggen

Av Soff - 12 februari 2015 12:30

Det här med att bryta vanor och invanda mönster är inte lätt, det vet alla som har försökt. Jag har försökt…många gånger har jag försökt. Det är jobbigt och frustrerande att hela tiden behöva börja om för att eftersom för varje gång som man börjar om så ökar tvivlet och tankarna på att ”varför skulle jag lyckas nu?” dyker upp och det känns som att man har förlorat redan på förhand.


Ett sådant utgångsläge är aldrig bra men vad f*n ska man göra? Ge upp? Nej, jag vägrar att ge upp! Nu handlar det inte bara om alkoholen utan mer en större livsstilsförändring som innebär bättre kost och ökad motion. Men det är bara det att jag HATAR att motionera. Det är sant, det finns ingen som är så träningsskygg som jag. Jag spelade handboll under många år och då skulle man ju kunna tro att jag gillade att träna men icke. Jag spelade handboll för att det var roligt att spela match, åka på cuper och ha ett sammanhang att höra till. Träningen hade jag kunnat vara utan. Jag var aldrig överviktig som barn/tonåring men sen efter gymnasiet hände det något. På bara något år ökade jag kraftigt i vikt och har sedan dess kämpat med att hitta ett sätt att hålla den nere. Det är oerhört frustrerande och jobbigt att vara överviktig och i många fall har det hindrat mig att göra saker som jag egentligen vill. Ändå har motivationen att göra något åt saken varit alltför låg. Det är för mig helt ofattbart att jag har haft så svårt att ändra mina vanor och leva mer hälsosamt och på så vis bli av med alla dessa jävla kilon.

Jag hittar ständigt ursäkter, jag äter i smyg och slappar mycket hellre i soffan än tar en promenad.   Samtidigt som jag gör det här så mår jag dåligt och är ledsen över att vara överviktig – helt skruvat. Men som sagt, jag vägrar att ge upp så nu har jag börjat om igen för den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp som Lars Winnerbäck säger ;-)

Av Soff - 8 februari 2015 15:09

I går funderade jag på om det faktum att det är vinter ute hjälper mig just nu och om sommaren kommer att bli svår? Jag åkte hem till en kompis i går kväll och det kändes inte ett dugg jobbigt att inte få dricka vin till den goda maten. Det var bara jag och tjejerna där och vi tittade på Melodifestivalen och mös i soffan. Jag tog en kaffe efter maten och unnade mig lite snacks. Sen när det var dags att åka hem ja då var det ju som det har varit de senaste helgerna…bara att ta bilen och åka hem, mycket skönt! Hade den där helgen varit under förra året hade jag absolut sett till att vi gått dit och jag hade alla gånger druckit några glas vin. Men än så länge hjälper min beslutsamhet mig och jag har inte kommit tillbaka till en stadie där jag tycker synd om mig själv eller anser att jag offrar något.

Men när jag gick ner för trappan mot bilen i vinterkylan så tänkte jag på hur det skulle bli i sommar. Om jag ska åka till en kompis, det ska grillas, badas i pool eller vad det nu kan vara. Då tror jag att jag kommer att få det svårt. Det kommer ju vid den tiden vara väldigt länge sedan jag drack och antingen kommer det att hjälpa mig genom att jag då är så van att inte dricka ELLER så kommer det vara dubbelt så svårt!? Att jag då längtar mer än någonsin och att sådana tillfällen är så starkt förknippade med att dricka något med alkohol. Det återstår att se.


I sommar har vi bokat tre veckors semester i Spanien och det kommer också att bli en prövning det vet jag. Semester, sol, värme, god spansk mat, middagar på restaurang, en god kall öl i skuggan efter en dag på stranden…..gahhhhh! Vilket eldprov det kommer att bli. Jag får njuta av att det än så länge är vinter ute och ta en dag i taget sen.

Av Soff - 1 februari 2015 16:47

Ja, ta mig tusan nu har en hel månad gått av det här året. Jag undrar om jag kommer att ha mer koll än vanligt på månadernas längd under hela året :-).


I september 2013 hade jag en vit månad och även januari 2014 var vit. Jag måste säga att jag tycker att de månaderna var svårare än vad den här månaden har varit. Jag tror att det beror på att mitt mål ligger så långt bort. En månad är inte så lång när jag hade vita månader blev det så att jag räknade helgerna och önskade att månaden skulle ta slut fort. Medan nu så är målet så otroligt långt bort att det är svårt att greppa och det gör att jag slappnar av på ett annat sätt. Det känns skönt.


Men faktum kvarstår; Det har gått 1 månad och det är bara 11 kvar - heja heja!

Av Soff - 28 januari 2015 14:02

Det är en mycket vanlig fråga till mig nu för tiden. Jag undrar faktiskt också själv hur det går.
Hur kan jag veta hur det går när det i stort sett bara har gått fem minuter?! Det är oceaner av tid kvar och många frestelser på vägen. Men frågan är ju hur det går nu så jag får väl helt enkelt svara på hur det går exakt just nu.


Det går bra.


I all fall i det avseendet att jag inte har druckit något alls sedan nyår. Sen är det extra svårt vid vissa tillfällen men jag har redan nu lyckats se ett mönster i när det är som allra mest utmanande för mig. Det är som allra svårast just i början av en fest/middag. När man samlas och tar en fördrink, ett glas vin eller vad det nu kan vara. Att känna att timmar av trevligt sällskap ligger framför en, det är tydligen för mig starkt förknippat med att sippa på något gott i glaset. Sen när allt är igång och vi sitter och äter, då är tanken på vin nästan helt borta och ännu senare på kvällen övergår känslan i att inte ha druckigt något till ren glädje.


Ett exempel på det var nu i helgen då vi var ett gäng på 16 vuxna som var på "matlagningskurs". Avancerade rätter lagades i fyra olika kök med handledning av en kock. När vi kom bjöds alla på mousserande vin i fantastiskt fina glas (jag älskar fina glas) och eftersom att jag sagt till i förväg fanns det även alkoholfritt bubbel till mig. Otroligt gott! Men just där och då när jag stod och skålade med folk jag inte kände så önskade jag att jag hade haft något med alkohol i glaset. Det liksom lättar upp och får en att slappna av en aning. Men mitt bubbel var kallt och gott så det var ju ändå något.


När vi sen kom igång med matlagningen och middagen som följde efteråt tänkte jag inte ens på att jag inte drack och resten av kvällen flöt på med många skratt och roliga samtal.

SEN kom den verkliga bonusen, när det var dags att åka hem var det bara att sätta sig i bilen och köra hem. En vänninna ville ha lite sällskap innan hennes dotter kom hem från stan så vi åkte hem till henne och tog en kopp te halv ett på natten. När dottern var trygg hemma tackade jag för mig och åkte hemåt. Så skönt!


Man kan ha roligt utan sprit...har jag hört...


Av Soff - 28 januari 2015 07:45

Nej, jag är inte alkoholist. En del saker som jag skriver kommer kanske att kunna misstolkas så jag vill vara tydlig med det.

Den här bloggen handlar om hur det känns att ha ett vitt år och kommer därför att kretsa kring mitt förhållande till alkohol. Hur jag saknar den, hur jag längtar efter den och ibland också hur mycket jag hatar den.

Jag lever ett liv där jag ofta hamnar i situationer där alkohol finns med som en naturlig del. Det är middagar, stora fester, resor, mässor osv. Däremot har jag aldrig druckit hemma en vanlig vardag och jag har aldrig haft ett sug efter alkohol på ett sätt som jag tänker mig att en alkoholist har. Med det sagt hoppas jag på förståelse och tolerans för vad jag kommer att skriva i den här bloggen.


Tack!

Av Soff - 14 januari 2015 08:35

Mitt huvud håller på att gå sönder. Idag har det gått en vecka sedan jag slutade med socker och huvudvärken kom redan dag två och har hållit i sig sedan dess. Även om jag vet mycket om kolhydrater, proteiner och näringsämnen så var jag inte helt beredd på att min kropp skulle reagera så här starkt. För hur det än är så har inte varit sådan som ätit godis varje dag utan det har mest varit på helgerna. Men en sak som jag tror att jag inte tänkt på är hur kolhydraterna jag ätit i form av vitt bröd, stora portioner pasta/ris och alkohol ombildas till socker i kroppen och i och med att jag dragit ner stort på det så har mycket socker försvunnit där.

Jag tänker inte köra någon GI-variant i mitt ätande utan jag är övertygad om att kroppen behöver kolhydrater men i rätt mängd. Jag har under de senaste 20 åren provat mängder av dieter och vissa har fungerat bättre än andra men mitt problem har alltid varit att jag inte klarat av att hålla fast vid det och ändra livsstilen för gott. Utan det har varit perioder som jag kämpat stenhårt med regler, rutiner och förbud för att tillslut tröttna eller bara inte klara av att hålla mig till reglerna eftersom att livet kommer i mellan.

Nu har jag bestämt mig för att ta all min samlade erfarehet och skapa mitt egna sätt att äta. Inga pulver, soppor eller andra måltidsersättningar utan riktig mat men i måttliga mängder. Väldigt logiskt och inget extravagant över det men för mig är det så viktigt att nu äntligen hitta ett sätt att äta på som kommer att fungera i längden.


Därför har jag bestämt mig för följande: Godis är godis och mat är mat. Utvecklar mer senare.


Nu återstår bara att se hur länge den här abstinensen håller i sig...socker är ett jävla gift!

Av Soff - 11 januari 2015 08:44

Så har den första riktiga helgen sedan året startade kommit och gått. Det har varit en helt vanlig helg utan middagar, fester eller andra utsvävningar. Ändå har tankarna på alkohol funnits där. För så är det, jag har druckit de helger då vi inte gjort något särskilt också. Det har inte handlat om några mängder men att dela på en flaska vin på fredagen och kanske en till på lördagen har absolut inte varit något konstigt här hemma.


Fredagen var nog den svåraste för att komma hem ifrån jobbet och känna att helgen ligger framför en och liksom mysa i köket med familjen när vi lagar middag och korka upp en god flaska rödvin är bara så mysigt och trevligt. Sen när lördagskvällen kommer känns det också helt naturligt att dricka vin till maten. Jag vet att när jag var liten så hade jag en kompis som jag ofta sov över hos och hennes föräldrar drack nästan aldrig vin och absolut inte bara på vanliga helger. Vin var för högtidliga tillfällen och middagar som delades med andra. Hemma hos mig var det naturligt att mina föräldrar drack vin till maten. När man är liten så tycker man inte om när ens föräldrar dricker. Jag märker det på mina barn också som det senaste året varit väldigt medvetna om att vi dricker. De har börjat fråga hur många öl vi druckit och om vi måste dricka vin nu igen o.s.v så som barn gör. Jag vet att jag också gjorde det och att mina föräldrar tyckte att jag var jobbig vid dessa tillfällen. Man vill inte bli i frågasatt, inte ens av ett barn. För jag tror att ingen gillar att prata om det. Så har det varit för mig. Jag har blivit sur på barnen och sagt att de inte ska lägga sig i. Det har aldrig känts bra i hjärat och när jag berättade att jag inte skulle dricka något på ett helt år blev de väldigt väldigt glada. Nu låter det som att jag har varit full och dum var och varannan dag. Så är det inte! Barn tycker inte om att man dricker ens lite grann.



Av Soff - 7 januari 2015 13:07

Apropå att bestämma sig. Jag har bestämt mig för en annan sak. En sak som föll sig helt naturligt efter några dagar in på 2015.


Det började med att jag i måndags bakade en efterrätt. En efterrätt som var otroligt söt. Det var en kladdkaka som skulle toppas med kolasås och smälta marshmallows. Den egenkokta kolasåsen var gudomligt god och efterrätten var rakt igenom supersmarrig. Under tiden som jag bakade blev det åtskilliga slickningar av fingrar och slickepotten och tillslut stod det söta mig upp i halsen. Socker, socker, socker. En tanke väcktes.


Jag hoppas ju på att tappa några kilo i och med att alkoholkonsumtionen nu når ner och med det följer ju att det inte heller kommer bli några bakispizzor eller bakis Coca-Cola som jag annars gärna bälgar i mig dagen efter.  Men detta kommer inte att räcka det inser jag. Så vad göra?


Jo, jag har bestämt mig för att även ta bort sockret under 2015. Det är socker i det mesta vi äter och det är svårt att undvika helt och hållet. Därför kommer jag att fokusera på de mest uppenbara sockerfällorna så som godis, läsk, juice, glass, sylt, kakor/bakverk. Där kommer det vara lika som med alkoholen – totalt NEJ under resten av året.


Jag har ingen aning om hur det kommer att påverka vikten men det kan i alla fall inte bli värre och jag tror att jag skulle må bra av att skära ner även på sockret.


Pushar jag mig lite för hårt? Blir det för mycket på en gång?
Ja, kanske…eller så går allt bara man har bestämt sig.

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS


Skapa flashcards