Nu är vi hemma igen efter vår lilla tripp till västkusten. Det är skönt att vara hemma och tjejerna verkar också vara glada över att vara tillbaka hos alla sina leksaker :-)

Jag och maken har börjat med ett hästjobb - vi skurar staketet. Otroligt tråkigt och tidskrävande. Vårt staket har sett förjävligt ut en längre tid. Grundfärgen är vit men länge har vårt staket sett grön/grått ut på grund av otäcka beläggningar av mossa och svamp urk! Vi har ett långt staket och jobbet med att rengöra det och bättra på med ny färg har verkligen inte varit något vi sett fram emot. Jag gjorde ett halvhjärtat försök förra sommaren men jag kom bara några pinnar. Nu har vi tagit tag i detta tillsammans, vilket har gjort att det i alla fall är lite roligare. Det tar sig bättre när man är två och så har man ju lite sällskap. Att vi dessutom hade våra två små töser springandes på gräsmattan och busade samtidigt gjorde ju inte saken sämre. Jag älskar ljudet av deras skratt och lek.

Livet flyter på och vi blir mer och mer en familj. Det kan ju låta konstigt kanske men det är ju så att det inte bara är barnen som ska knyta an till oss. Vi måste knyta an till dem, lära oss att det är just dessa två som är våra barn. Jag har älskat dem sen första stund, det handlar inte om det. Men kärleken växer ju mer vi växer ihop liksom. Att lära sig sitt barns små egenheter och känna att jag känner barnet bättre än någon annan är en stor grej. Fram till nu så har det ju inte varit så men nu kan jag så smått känna att det verkligen är jag som är mamma till dem och den som känner dem bäst.

Nu har lillräkan vaknat så jag ska gå och ta hand om henne. Ser fram emot en fin dag i solen - vid staketet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste inlägget var från 2016 så det har gått en tid. Känns kul att sparka liv i den här bloggen igen och absolut nödvändigt. Jag är på gång igen med ett nytt vitt år och bloggen var en ventil och en plats för mig att få ur mig mina tankar förra gån...

2015 kom och gick.   Jag har inte bloggat sen 30 december förra året. Inte summerat, inte skrivit om hur det blivit sen...ingenting. I slutet av 2015 var jag så säker på att jag förändrat mitt förhållande till alkoholen för gott. Jag behövde den ...

Det är inte långt kvar nu...lite drygt 1425 minuter sen har hela 2015 passerat. Det känns märkligt.         ...

NÄR ska jag hälla upp det första glaset och VAD kommer det att innehålla?   Jag fick en frågan den häromdagen; Vad kommer du att hälla upp när det väl är tillåtet igen och när kommer det att ske...på nyårsafton eller?Min första tanke var rödvin.....

Idag är det 51 dagar kvar på 2015. 51...femtioen...femma etta!?Jag kan både säga att året gått rasande fort men samtidigt otroligt långsamt. Det är svårt att inse att det faktiskt bara är ynka 51 dagar kvar av året och då tänker jag inte bara på de...