PANG sa det bara idag. Tårarna sprutade utan förvarning rätt ut ur ögonen på mig. Andningen blev snabb och snart satt jag med händer som skakade av för mycket syre. Behövde en påse att andas i. Panikångest! Kan inte få det till något annat.

Det var länge sen jag grät så här mycket. Nu har jag lugnat mig något men tårarna rinner nu sakta ner för mina kinder och blöter ner mitt skrivbord här på jobbet. Jag struntar i att jag är på jobbet och att det är folk runtomkring. Jag är ledsen, riktigt jävla ledsen just nu. Jag pratade med min goda vän Grodan idag och vi kom in på förra årets nyårsafton. Den firade vi tillsammans och vi hade sådana förhoppningar inför 2007. Vi trodde att vi skulle få bli mammor under det här året. Vi skålade och var för ett ögonblick lyckliga. Nu sitter vi här ett år senare...vad har hänt? Inte nått. Eller jo, de har fått skicka sina ansökningar men just nu känns det långt kvar till barn även för deras del. Så hopplöst. Hoppet ja, det sista som överger en sägs det. Min älskade vän säger att vi måste fortsätta hoppas. Men jag vet inte om jag orkar, helt ärligt...jag orkar inte.

Vad har det hjälp mig hittllis att hoppas? Inte ett enda dugg, jag har istället bara blivit besviken gång på gång hela jävla tiden. Känner att hoppet försvann just idag. Jag önskar att det snart kommer åter men just nu vill jag vara inne i en svart period. Inte hoppas, inte tro, inte önska, inte fundera, inte vara positiv. Bara mörk, svart, bitter, trött, arg och ledsen.

Do not trust the hope, it has forsacen this land

 

CJ

18 december 2007 08:40

Åh, jag blir så ledsen för eran skull ;O((
Jag känner den där svarta klumpen som sakta kramar sönder hjärtat och själen som jag själv hade i sååå många år komma tillbaka när jag läser ditt inlägg, den kramar tills man knappt har någon luft kvar och man undrar vad man gör på denna jord..
Jag tror jag förstår lite hur du känner dig nu även om jag inte är där.
Varför, varför är livet så orättvist och varför har jag inte ett trollspö att vifta över er, varför.........
Livet är inget spa det är ett som är säkert iaf.
Finns ju inget bra att säga men jag skickar massor av värme, kraft, stöd och kramar till dig!!!!!

 

Linda *

18 december 2007 08:59

*Kram*
Det är bra att gråta, även om tårar inte får tiden att gå fortare. Ledsamheten måste få pysa ut.
Jag tror att det blir bra en dag, det tar nog tid men jag tor det blir bra. *Kram*

 

applecore

18 december 2007 09:40

Men vännen! Klart att ni kommer att få barn! Du tycker säkert att det är en jättetråkig och uttjatad fras, men jag vill att du ska veta att det inte finns några som helst tvivel från min sida (och säkert alla andra som läser din blogg) om att ni börjar nå slutet av er väntan! Även om det känns som om det är en evighet kvar så håll ut! Ni är på de sista kilometrarna i detta maratonlopp! Mängder med kramar! /Helena

http://applecore72.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste inlägget var från 2016 så det har gått en tid. Känns kul att sparka liv i den här bloggen igen och absolut nödvändigt. Jag är på gång igen med ett nytt vitt år och bloggen var en ventil och en plats för mig att få ur mig mina tankar förra gån...

2015 kom och gick.   Jag har inte bloggat sen 30 december förra året. Inte summerat, inte skrivit om hur det blivit sen...ingenting. I slutet av 2015 var jag så säker på att jag förändrat mitt förhållande till alkoholen för gott. Jag behövde den ...

Det är inte långt kvar nu...lite drygt 1425 minuter sen har hela 2015 passerat. Det känns märkligt.         ...

NÄR ska jag hälla upp det första glaset och VAD kommer det att innehålla?   Jag fick en frågan den häromdagen; Vad kommer du att hälla upp när det väl är tillåtet igen och när kommer det att ske...på nyårsafton eller?Min första tanke var rödvin.....

Idag är det 51 dagar kvar på 2015. 51...femtioen...femma etta!?Jag kan både säga att året gått rasande fort men samtidigt otroligt långsamt. Det är svårt att inse att det faktiskt bara är ynka 51 dagar kvar av året och då tänker jag inte bara på de...