Trotts att det forfarande finns många orosmoln över oss (mig och maken) känns ändå denna fredag som en bra dag.

Våra kära vänner AK och JE är just idag på väg för att hämta sin underbara dotter från Korea. Det ska bli så himla spännande att höra hur det får för dem där nere och även såklart följa dem när de kommer hem. Jag har följt deras resa mot barn ända sedan vi traskade runt i IVF träsket. Inga försök lyckades och både deras och vår väg till barn skulle bli lång lång lång. Nu ska de alltså äntligen få sitt barn. Det är stort. Det är känsloladdat och det är bara såååå underbart.

Vi hoppas ju att vi inte ligger alltför långt efter och att vi snart också får barn. Jag har en tro inom mig, en stark tro. Jag TROR att vi faktiskt blir föräldar under 2008. Jag hoppas så innerligt att detta året ska vara ett bra år för ALLA våra vänner i adoptionsvärlden. Vi har alla väntat länge nog, det är vår tur nu.

 

Bridz

12 januari 2008 20:13

Ja oj, oj, oj vad det är er tur nu.

Jag håller tummarna stenhårt hela tiden (åtminstonde mentalt) för att er väntan snart ska vara slut.

http://bridz.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste inlägget var från 2016 så det har gått en tid. Känns kul att sparka liv i den här bloggen igen och absolut nödvändigt. Jag är på gång igen med ett nytt vitt år och bloggen var en ventil och en plats för mig att få ur mig mina tankar förra gån...

2015 kom och gick.   Jag har inte bloggat sen 30 december förra året. Inte summerat, inte skrivit om hur det blivit sen...ingenting. I slutet av 2015 var jag så säker på att jag förändrat mitt förhållande till alkoholen för gott. Jag behövde den ...

Det är inte långt kvar nu...lite drygt 1425 minuter sen har hela 2015 passerat. Det känns märkligt.         ...

NÄR ska jag hälla upp det första glaset och VAD kommer det att innehålla?   Jag fick en frågan den häromdagen; Vad kommer du att hälla upp när det väl är tillåtet igen och när kommer det att ske...på nyårsafton eller?Min första tanke var rödvin.....

Idag är det 51 dagar kvar på 2015. 51...femtioen...femma etta!?Jag kan både säga att året gått rasande fort men samtidigt otroligt långsamt. Det är svårt att inse att det faktiskt bara är ynka 51 dagar kvar av året och då tänker jag inte bara på de...