Jag har kommit på att jag trotts mitt bloggnamn inte använder bloggen till att skriva så mycket om min vikt och hur det går med "dieten" så jag tänkte skriva lite om just det nu.Jag har från och med 10 januari tills igår gått ner 21,6 kg och mitt midjemått har gått från 97 till 73. Dubbehlakan är borta och kindbenen har börjat titta fram vilket har gjort att jag den senaste tiden blivit mer och mer lik min mamma.En gamal barndomsvän sa till mig för några dagar sen att jag nu ser ut som hon kom ihåg att jag såg ut. Att den här tjocka Sophie egetligen inte var den Sophie hon brukade känna. Det där fick mig att tänka väldigt mycket på vad utseendet betyder för andra och vad det betyder för mig.Läste i en tidning om Uffe Larsson som tappat hela 60 kg och han berättade att några av hans bekanta inte längre ville umgås med honom nu när han blivit smal för att dom ansåg att han inte längre var den Uffe som dom lärt känna.Otroligt märkligt tyckte jag och det är hemskt att det kan vara så. Mina vänner har aldrig tagit avstånd från mig för att jag varit för tjock eller för smal. Det var mer så att jag tog avstånd från dem när jag var som tjockast. Det var inte roligt att gå ut och överlag blev jag mer och mer osocial. Att hitta kläder att gå ut i var nästan omöjligt och känslan av att gå in i ett rum fullt med folk jag inte kände var hemsk. Jag tyckte att ALLA tittade på MIG och på hur tjock jag var. Det är otroligt vad man tror att alla ska uppmärksamma en, precis som om dom inte hade andra saker att tänka på. Men den tanken kom alltid. Nu då, hur är det nu? Jo självklart har självkänslan blivit mycket bättre och det är så roligt att höra att folk tycker att jag varit duktig. Jag fick till och med ett mejl från en tjej som sa att jag var en stor inspiration för henne. Jag en inspiration till någon som vill gå ner i vikt!?! Jag trodde aldrig att jag skulle kunna vara det. Jag har fortfarande en bild av mig själv i huvudet som är en tjock tjej som älskar mat och godis. En tjej som alltid tar bullar till fikat, en som alltid tar mer mat fastän jag är mätt. Alla sådana tankar måste jobbas bort och förändras. Och jag känner att sakta sakta så håller bilden på mig att ändras. Och det är nått som är superviktigt när man ska gå ner i vikt tycker jag. Säger du till dig själv att du är tjock så är du och förblir du tjock. Oj oj vad jag svammlar runt, börjar bli trött i huvudet nu och det är 30 min kvar till hemgång.Trevlig helg på er allihop!!

 

CJ

20 oktober 2006 16:10

Hej
För mig är du också en inspiration, jag såg dig första gången på TV och tänkte först "inte behövde du gå ner inte";O))

Nu känner jag-kan du så skall väl jag också kunna men det är svårt. Därför är det så skönt och bra att läsa här, för man känner igen sig i så mycket om det du skriver.

Du är jättefin både till utseende och din personlighet (som man såg på TV och läser om här) Jag följer din dagbok varje dag, är så kul att läsa om ditten och datten. Ville mest säga Hej och önska en trevlig helg!

 

Magda

21 oktober 2006 23:09

Jag tycker att du varit jätteduktig, 21 kg är ju kanonbra. Läser också här nästanvarje dag o får inspiration!

Hoppas att du har en trevlig helg!

http://magda.bloggagratis.se

 

Soff

22 oktober 2006 10:24

Hej CJ och Magda!

Vad roligt att höra att ni läser det jag skriver!! Och att ni kan inspireras utav mig och känna igen er i det jag skriver. Det blir ju i sin tur en inspiration till mig, dels att fortsätta skriva och dels hjälper det mig i min fortsatta kamp mot kilona.

Och självklart CJ kan jag så kan DU! Jag tycker det är starkt att man kommer igång med sitt tänkande kring sin vikt och hur man vill äta. Det gäller att bestämma sig och inte bry sig så mycket om vad som händer runtomkring. För visst hittar vi ofta på ursäkter till att INTE äta sunt? Födelsedagar, fester, julmat, mycket att göra på jobbet, lite trist och långsamt hemma, att vi ska fira nått mm mm. Det finns aldrig ett bra tillfälle att börja sitt nya liv om man tänker så. Det gäller att inse att man inte belönar sig med onyttig mat utan att man faktiskt straffar sig själv.

När jag hamnar i situationer där jag lockas av diverse godaker typ kakor, tårta eller vad det nu än kan vara...så brukar jag tänkta i mitt huvud "Det där är för tjockisar, INTE för mig" och det har faktiskt hjälpt mig massor med gånger. Ville bara dela med mig av det, och kanske hjälper det er någon gång.

Jag hoppas att er helg också har varit bra!
Nu är det dax för mig att åka hem igen och det ska faktiskt bli jätteskönt :-) Ska bli skönt att få hem maken också och ha en mysig kväll i tv soffan.

SKÖT OM ER TJEJER!

KRAM Soff

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Senaste inlägget var från 2016 så det har gått en tid. Känns kul att sparka liv i den här bloggen igen och absolut nödvändigt. Jag är på gång igen med ett nytt vitt år och bloggen var en ventil och en plats för mig att få ur mig mina tankar förra gån...

2015 kom och gick.   Jag har inte bloggat sen 30 december förra året. Inte summerat, inte skrivit om hur det blivit sen...ingenting. I slutet av 2015 var jag så säker på att jag förändrat mitt förhållande till alkoholen för gott. Jag behövde den ...

Det är inte långt kvar nu...lite drygt 1425 minuter sen har hela 2015 passerat. Det känns märkligt.         ...

NÄR ska jag hälla upp det första glaset och VAD kommer det att innehålla?   Jag fick en frågan den häromdagen; Vad kommer du att hälla upp när det väl är tillåtet igen och när kommer det att ske...på nyårsafton eller?Min första tanke var rödvin.....

Idag är det 51 dagar kvar på 2015. 51...femtioen...femma etta!?Jag kan både säga att året gått rasande fort men samtidigt otroligt långsamt. Det är svårt att inse att det faktiskt bara är ynka 51 dagar kvar av året och då tänker jag inte bara på de...