http://www.youtube.com/watch?v=lMK4Io2SFbE&feature=related

Jag tänkte att jag skulle visa en bild från BB igår. Axel var så snäll när han låg i mitt knä och det var så kul att se honom igen. Det var lite mindre tomult den här gången och vi fick bekanta oss ordentligt. Det var lugnt uppe på BB så jag kunde komma in i sällskapsrummet vilket kändes betydligt roligare än att sitta ute i trapphuset.

Den nyblivna tvåbarnsmamman såg pigg och glad ut och hon är just nu min idol.

Jag spenderade sedan kvällen hemma hos min bror och lillsnuttan. Hon var så stor så stor när jag såg henne nu. Lustigt hur hon växer bara för att hon nu fått en lillebror. Hon var glad och vi sprang runt i huset och lekte för fullt. Brorsan skulle ställa sig och rulla köttbullar för att bunkra lite i frysen nu när Axel skulle komma hem. Lina var inte sen att hjälpa till som ni ser här nedan.

Tack snälla ni för era grattisrop, det betyder så mycket och jag blir så glad.

Bilderna från förlossningen rullas ständigt på min näthinna och jag kan knappt tro att jag varit med om detta fantastiska. Lilla lilla Axel, han kommer alltid att vara speciell för mig. Idag ska jag upp och hälsa på honom och den stolta modern.

Jag var och shoppade loss till honom för första gången igår och det var så kul att styra in på den blå/grön/bruna avdelingen vid babykläderna. Det blev två bodys och ett par mjuka sköna byxor. Jag föll pladask för bodyn med ugglor på... och så tog jag den randiga för att den var lite mer neutral.

Axel...klockan 16:00 kommer faster...jag längtar redan.

Idag klockan 16:31 föddes Axel Lingons på Västerås förlossningsklinik och jag var där!

Jag hade tänkt skriva en detaljerad beskrivning av hur allt gick till men jag är inte helt säker på om det är ok men jag ska göra en sammanfattning i alla fall.

Efter att först varit på förlossningen i 10 timmar för att sedan få åka hem och idag ha haft en rätt normal dag på jobbet var det helt underbart när min bror ringde och sa att NU var det äntligen dags. 

Det blev till och med lite panik på slutet och barnmorskorna frågade om inte den där fastern skulle ta och dyka upp någon gång. 40 minuter innan födseln rusade jag in med andan i halsen. Värkarna var i full gång och lustgasen visade sig vara en bra vän till den blivande modern.

Allt gick sen mycket snabbt...16:31 praktiskt taget flög lilla Axel rätt ut  i rummet, rätt ut i livet och rätt in i mitt hjärta. Nu var han här och han mådde bra. Han hade alla fingarar och tår på plats och var bara helt ljuvlig. Jag var där när han tog sitt allra första andetag, det kommer jag aldrig någonsin att glömma. Det kommer att ta ett tag att smälta det jag var med om idag och jag är evigt tacksam mot min bror och hans fru för denna gåva.

Nu ska jag försöka få lite sömn och det kommer inte vara några problem tror jag, jag är helt slut...det är jobbigt med förlossningar...men alldeles underbart.

...först kom ingenting, sen kom ingenting, sen kom ingenting...

Inget har hänt på förlossningsfronten än så länge alltså. Det känns väldigt märkligt att sitta här på jobbet och jobba utan att det kommit något barn. Nåja, under dagen här hoppas vi på att något skall hända eller att de helt enkelt "sätter igång" henne. Men jag vet att de inte brukar vilja göra det men vi får se hur det blir.

Återkommer.

Inatt klockan tre väcktes jag av att telefonen ringde, det var min bror som meddelade att vattnet gått och att de var på väg in. Jag blev klarvaken och efter 10 minuter hämtade de upp mig utanför huset. Ooooo vad det pirrade i magen och vilken härligt känsla det var.

Hon hade lite värkar när vi kom in men efter 10 timmar blev vi hemskickade allihop...lite snopet men ändå rätt skönt med tanke på att inget hände. Nu fick vi några timmars sömn på varsitt håll och vi har kunnat vila upp oss för vad som komma skall. De säger från förlossningen att det borde hända nått inom det närmsta dygnet men att det även kan dröja lite. Så hur som helst är det nära nu och det är så himla spännande.

Att vara på förlossningen var helt underbart! Jag trodde att jag kanske skulle tycka att det var lite läskigt och lite konstigt med tanke på min situation men nej, det var bara underbart och spännande.

Nu väntar vi alltså på att något ytterliggare ska ske och att värkarna ska komma igång ordentligt så ska vi åka in igen...jag återkommer.

Lycka är att bli faster.

Nu är det snart slut på vår sommarsemester 2008. Det har varit en bra semester. En tid då vi tagit vara på stunderna tillsammans, skrattat, njutit, pratat, älskat och mått bra. Kanske har vi medvetet sett till att utnyttja vår lediga tid extra mycket i sommar för nästa sommar...nästa sommar då ska vi banne mig vara en barnfamilj. Naturligtvis är det som alltid, jag vet inte om det är sant men i mina böner är det så.

Jag klippte hallonhäcken häromdagen och då kom tanken, att nästa gång jag gör det här då kommer jag att vara mamma. Tänk så jag håller på, hela tiden gör jag så där. Hoppas och tror att saker jag gör kommer att vara "sista" gången innan jag är mamma. Jag undrar om det stämmer, jag har ju haft fel alla gånger hittills men någon gång MÅSTE jag ju ha rätt. Nåja, just nu mår jag rätt ok i min väntan. Vissa veckor/dagar är bättre än andra så är det bara. Nu har vi en höst att se fram emot, en höst som jag vet kommer att innehålla en massa pyssel. Som alltid. Både på jobbet och hemma kommer det vara fullt upp så tiden kommer att gå fort...och tur är väl det.

Den kommande förlossningen drar ut på tiden och vi väntar fortsatt med spänning på när något ska börja hända.

Nu ska jag dra på mig alla kläder jag har och ta jycken på en promenad i regnet. Hua vilken ruskigt väder det är ute, känns mer som november än augusti.

Det börjar onekligen närma sig förlossning igen. Jag ska bli faster igen! Det är en tanke som jag inte tänkt på så mycket kände jag nu när jag skrev det.

Jag är ju Linas faster, och nu ska jag bli det igen...till en till :-). Jösses. Det ska bli kul såklart och faster har kärlek till båda så att det räcker och blir över. Ingen tvekan om det. Sen att jag kommer att få vara med när mitt andra brorsbarn föds är något som alltid kommer att vara väldigt speciellt såklart. Kanske får vi ett alldeles särskilt band h*n och jag. Lina har ju sin speciella plats i mitt hjärta eftersom hon var först, så det här kommer bli jättebra.

Det börjar verkligen närma sig nu, beräknad födsel är den 17 augusti. Än så länge har det inte hänt så mycket som tyder på att det är på gång men det kan ju bli när som helst nu. Det är så himla spännande och jag sa till min bror i dag att jag måste ju också packa i ordning en liten väska med grejer. Det kan ju dra ut på tiden ordentligt så det ska jag göra i eftermiddag när jag kommer hem. Jag ska ju för fan föda barn snart *ler stort*.